Ostucken….

Jäklar vilken lång dag!  Hunkibunki jobbar eftermiddag vilket innebär att jag varit taxi idag. Mini har teater på måndagar redan 16:15. Det är ett himla åkande. Hem, ut med hundarna och sen direkt tillbaka till stan för teatern.  Storis och jag passade på att köpa lite kläder till honom medan vi väntade.

Hemma 18 och började direkt med maten, läxor och plock. Nu är jag klar med allt utom mitt eget pappersarbete.

Har inte sovit mycket i natt….tankarna maler och maler. Åter fick jag ha jour i helgen. Kaos är bara förnamnet. Hur länge ska man vänta på hjälp när man skriker flera gånger om att det är ohållbart??? Jag fixar inte mycket mer nu faktiskt och om bubblan spricker och någon blir skadad tänker jag inte vara tyst. Varningstecknen har funnits länge.

Summan av allt s*it är att jag är helt kass på att ta hand om min diabetes. Idag har jag tagit noll blodsocker…noll! Jag har i princip slutat äta…magen är helt urstressad och jag vägrar springa på toa i tid och otid när jag inte är hemma. Det är helt ohållbart. Min senaste måltidsbolus var i lördags…någon enhet till en banan. Galet eller hur? Men ingen lyssnar oavsett hur högt och mycket jag skriker på hjälp.

Måste lösa saker och komma på banan igen. Måste…

Annonser

2 thoughts on “Ostucken….

  1. Kram! Har också sett att samhällets skydd inte alltid är bra. Om nånsin?
    Ett skämt många gånger.
    Hoppas du får hjälp, och det inom kort!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s